Eva Zwahlen

Ängen

Ängen är en hotad naturtyp i Sverige. Från att ha varit allmänt förekommande i det gamla jordbrukssamhället har ängen idag nästan helt försvunnit ifrån vårt landskap. Samtidigt finns stora möjligheter att göra om grönytor i tätbebyggda områden till äng.

Ängen ger många värden, ökad biologisk mångfald, mindre kostnader för skötsel, marktäckningsmaterial till rabatter och trädgårdsland, djurfoder och kanske inte minst skönhet för ögat med all sin blomprakt. Men endast 3% av grönytorna i urban miljö är äng (Källa:SLU Alnarp).

Gräsmattorna dominerar, trots att behovet av gräsmattans slitsstyrka och obehaget av blöta skor och byxben knappast kan finnas på 97% av grönytorna. Gräsmattorna sköts ofta med bensindrivna gräsklippare, som släpper ut koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som gräsklipparens buller stör närmiljön. Varför då inte göra om gräsmattan till äng?

Ängen skapas genom att gräs och örter varje år tas bort ifrån marken efter slåttern. Ängen blir därmed allt mer näringsfattig för varje år, vilket gynnar vissa typer av örter, till skillnad från modernt jordbruk, där man tillför näring till vall och beteshagar.  Igenväxande åkrar som inte hävdas gynnar i ett fåtal örter som midsommarblomster, hundkex och smörblommor och betraktas ibland felaktigt som ängar. Ängsfloran återfinns lyckligtvis längs våra vägar som har likartad hävd som ängens.

I urban miljö finns stora möjligheter att gynna ängsfloran, vilket forskare vid Alnarp SLU har påvisat. Genom att låta bli att klippa gräset kan alla villatomtsägare och kommuner skapa ängar i urban miljö och därmed göra en mycket viktigt insats för en hotad naturtyp – ängen.

Hur sköter man då en äng? Om gräset ska användas till foder är det bra att slå ängen tidigt när gräset innehåller mycket näring, annars ska ängen slås sent för att gynna den biologiska mångfalden i så stor grad som möjligt. Alla arter på ängen hinner då blomma och ge nektar till pollinerande insekter under hela växtsäsongen. Blommor och gräs hinner utveckla mogna frön som fröar in i ängen och ytterligare förtätar den biologiska mångfalden. När ängen slås ska gräset ligga kvar och fröa av sig innan det tas om hand.

Själva slåttern genomförs bäst med slåtterbalk eller lie för att få långa strån. Det går även att klippa med gräsklippare och lämna hög stubb. Viktigt är att lämna minst 5 cm långa strån kvar för att inte skada bladrosetter och känsliga rötter.

Gräset kan sedan torka i hässja eller läggas direkt som marktäckning runt buskar och i rabatter.

Ängens bokföring

Vinster:

  • blomrikedom
  • ökad biologisk mångfald
  • nektar till pollinerande insekter
  • värdväxter till insekters fortplantning, speciellt fjärilar
  • ostörd mark för humlor att bygga bo i
  • foder till djur
  • näring till trädgårdsland
  • vintertäckning av trädgårdsland
  • marktäckning runt buskar
  • rikare skörd av frukt och bär tack vare fler pollinerande insekter.

Kostnader och tid: 

lån av slåtterbalk ca 200 kr
bensin ca 30 kr
2 timmar att slå ängen
3 timmar att räfsa och hässja

äng Zwahlenska VillanAtt anlägga en äng är enkelt. Låt bara gräset växa och gå upp i blom. Välj den näringsfattigaste delen av gräsmattan. Mycket maskrosor skvallrar om mycket näring – få maskrosor om lite. Första året när gräsmattan omvandlas till äng får man en rejäl höskörd. Börja därför inte med för stor bit om du är ovan att slå och hässja gräset. Efter något år minskar höskörden och arbetet att ta hand om gräset minskar.

Att slå med lie kräver bra teknik och välslipat verktyg, två nyckelfaktorer som man kanske inte besitter när man är nybörjare i ängsskötsel. Därför är det bättre att satsa på slåtterbalk. Det är i sig en ganska stor investering och är en förutsättning för att få till en bra ängsskötsel på sikt. Varför inte gå ihop om inköpet eller försök påverka kommunen att ha en till uthyrning. Själva nyttjandet av slåtterbalken blir ett par timmar per år, så man kan vara många ängsskötare om en maskin. Utan redskap att slå med, ingen äng.

När ängen är slagen ska gräset ligga kvar några dagar, detta av två anledningar. För det första, gräs och örter släpper frön och ger en rikare äng, för det andra det slagna gräset skyddar rötterna mot uttorkning. När nytt grönt gräs börjar spira är det dags att räfsa ängen. Beroende på vad man vill använda höet till kan det tas om hand på olika sätt. Vill man använda höet till marktäckning är det egentligen onödigt att torka gräset. Man kan t.ex. lägga de långa gräset runt bärbuskar eller i gångarna i trädgårdslanden. Då hamnar näringen på rätt plats på en gång. Om man vill ha torrt hö är det bättre och roligare att sätta en hässja. Jag kan lova, du får massa positiv respons från din omgivning. Din hässja blir ett landmärke i grannskapet.

höskörd i Zwahlenska Villanslåttannatörnrosasömn

Arter på ängen vid 2013 års inventering av blommar efter 4 års hävd.

År 2013 gjordes en inventering av min äng och då hittades 48 olika arter av tvåhjärtbladiga örter, 8 olika grästyper och ett otal mossor och lavar varav fem namngivna. I och med att näringen varje år tas bort från ängen ökar artrikedomen av örter.

Arter som inte hör hemma i ängen har aktivt tagits bort. Det gäller krusskräppa och kvickrot. Tuvtåtel är också en art som behöver hållas under uppsikt.

Fanerogamer (växter med blommor och frön)

Angiospermer (gömfröiga växter) Dikotyledoner (tvåhjärtbladiga växter)

Bergssyra Rumex Actosella
Blåbär Vaccinium Myrtillus
Brunört Prunella vulgaris
Daggkåpa Achimilla vulgaris
Ek Quercus robur
Glasbjörk Betula pubescens
Groblod Plantago major
Gräs-stjärnblomma Stellaria graminea
Gullris Soidago Virgaurea
Gulvial Lathyrus pratensis
Havtorn Hippophaë rhamnoides
Hunkäx Anthriscus silvestris
Hägg Prunus padus
Höstfibbla Leontodon autumnalis
Krusskräppa Rumex crispus
Krypnarv Sagina procumbens
Kråkvicker Vicia Cracca
Kvastfibbla Hieracium cymosum
Lingon Vaccinium Vitis-idaea
Liten blåklocka Campanula rotundifolia
Maskros Taraxacum vulgare
Mjölkört Epilobium angustifolium
Nysört Achillea Ptarmica
Olvon Viburnum opulus
Ormrot Polyganum viviparum
Prästkrage leucanthemum vulgare
Renfana Chrysanthemum vulgare
Rödklöver Trifolium pratense
Rölleka Achillea Millefolium
Rönn Sorbus aucuparia
Skogsnoppa Gnaphalium silvaticum
Skogsnäva Geranium silvaticum
Smörblomma Ranuculus acris
Stormåra Galium album
Styvfibbla Tridentata sp
Styvmorsviol Viola tricolor
Sumpmåra Galium uliginosum
Teveronika Veronica Chamaedrys
Vitklöver Trifolium repens
Åkerfräken Equisetum arvense
Ängskovallen Melampyrum pratense
Ängsskallra Rhinanthus minor
Ängssyra Rumex Acetosa
Ärenpris Veronica officinalis
Våtarv Stellaria media
Kamomill  Matricaria chamomilla

Angiospermer (gömfröiga växter) Monokotyledoner (enhjärtbladiga växter)

Kruståtel Deschampsia flexuosa
Kvickrot Agropyron repens
Rödven Agrostis capillaris
Svartfryle Luzula sudetica
Timotej Phleum pratense
Tuvtåtel Deschampsia caespitosa
Vårbrodd Anthoxanthum odoratum
Ängsgröe Poa Pratensis

Gymnospermer (nakenfröiga växter)

Europeisk lärk Larix decidua

Kryptogamer (växter utan blommor och frön)

Levermossor Marchantiophyta sp
Filtlavar Peltigera sp
Väggmossa Pleurozium schreberi
Skägglav Usnea sp
Blåslav Hypogymnia physodes